bridgetjonesblirmamma

Bebin växer så att det knakar. Nya mockisar från Bobux är beställda i storlek large. Själv har jag köpt stövletter från Filippa K. Mamman ska börja jobba och bebin kör park life med sin pappa. Han är en sån glad lax vår lilla son. Bliss!

Vår son skriker av lycka när han ser andra barn, han vill in till dagiset som ligger här bredvid. Shit! Det är ju 5 månader kvar dit. Som tur är finns det barn lite här och där som inte heller har börjat på dagis ännu. Vad gör man utan dagis?! Eller förskola heter det ju.

Efter 10 dagar med handdisk och varierat väder är vi äntligen hemma. Bebin och jag svettades på planet. Men nä, han är ingen bebis längre. 11 månader och kryper som en vilding mot alla eluttag han ser. Nu står han upp vid fotöljen och bankar på den. Hurra finaste lilla gospojke! Du är stor nu.

Vi barnsäkrar i lägenheten. Sätter upp en grind i trappan. Och har ont i ryggen. Vår son vill inte alls krypa. Han vill allra helst gå i trappor. Han rycker i våra armar. Det betyder "jag vill upp, jag vill gå, led mig". Har försökt få honom att tycka att gå-vagnen från Brio är lite intressant. Icke! Vi tröstar våra ryggar med att snart borde han kunna gå själv?

Bebin snor vällingflaskan för att skaka precis som en brat i Båstad med champagne. Han fnissar och skrattar när jag säger "nej". Och jag kan inte låta bli att fnissa jag också. Idag sa han nej själv för första gången. Hej, kaka, mamma och nej. Är det dina första ord bebispojken? Helst säger du hej till främlingar.

Det blir svårare och svårare att styra vår sons sovklocka. Han vill bara sova en gång mitt på dagen. Hemma i sängen, allt annat är skit. Det håller i några dagar, sen blir han så trött så trött. Nu har han däckat alldeles för sent på eftermiddagen. Oj. oj. Men ikväll blir det bad för första gången på länge för gipset är av och om ett par dagar fyller en av hans små kompisar ett. Ettårskalas! Det är så stort. Kanske därför mat-och sovklockan krånglar. För stor för två sovstunder, men för liten för en.

Här får du en skön gammal serenad!

Med benet i gips. Och rycker i tv-sladden och skrattar högt när jag säger "nej".

Jag får en tår i ögat för jag blir så rörd. Vår son trampade snett igår och fick en spricka i benet. Nu är han gipsad ända upp till knät. Jag har aldrig träffat någon så modig och sorglös liten människa som vår son. Fastän han har ont och inte kan stödja på benet ville han prata med alla på akuten.

Samtidigt har vi köpt vår sons första par skor. Ett par Ecco. Skorna som var skämsskor när jag var liten. Nu är de världen finaste! Om 10 dagar är det dags att premiärgå lilla underbara bebispojke. Krya på dig!

Sommaren är här med fantastiskt väder. Jag ligger i bingen med feber. Bebin snorar. Hans nya grej är att fånga saker. Helst det som ligger lite off på ett bord eller i en låda. Mina flipflops och Mr Darcys glasögon är högvilt. Han gråter när man försöker rädda glasögonen från bebisgaddarna. Han har fyra till på gång minst och dregglar rejält. Han är stadig i kroppen nu och gör "Jump"-hopp a la Van Halens sångare David Lee Roth om man kastar upp honom i luften. Han vill bara åka upp i luften, sitta under träd och ta saker som han inte riktigt når ännu. Världen ska utforskas! Dagen ska fångas!

Vi har hört talas om 8-månaderskrisen. Kan det vara den vår lilla solstråle har rasat in i? Han är fortfarande överförtjust i små flickor, tanter på bussen och gubbar i allmänhet. Men hemma! Han verkar så uttråkad. Sitta på filt och pyssla med leksaker är så trååååkigt. Han vill gå, stå och krypa. Inget av dem behärskar han ännu utan hjälp. Klart bebin blir frustrerad?


Och Mr Darcy och jag känner att nu är det dags att flytta till hem med gräsplätt. Sen är det dags att barnsäkra på riktigt. Vi hinner inte med i bebins tempo!

Bebin åker i sitt Mutsy-lyxåk med "sun canopy" och parasoll ut till svärföräldrarna och kikar kikar på allt och alla och charmar Mr Darcys gamla mormor. Bebin känns mindre och mindre som en bebis. Han är en liten kille. Och ändå en bebis när han slumrar i hans farmors bebisäng i skuggan på altanen. Det är sommar.

Bebin har fått två gaddar i underkäken. Här ska borstas! Extremt lätt att glömma märker vi.

Idag sa bebin "Hej" till en tant som förvånat sa "Hej" tillbaka och blev så glad. Mr Darcy och jag var lika förvånade. Och stolta! Haha! Nu vill jag lära honom säga mamma också. Då kanske jag förstår att jag har blivit det på riktigt.

Vi har den gladaste bebin som finns. Som charmar små flickor och deras pappor i väntrummet på akuten. Som charmar alla läkare och sköterskor. Han skakar på huvudet och ler så stort. Shake it glada bebis! Det är det nya. Skaka när du är glad! Med två gaddar som tittar fram i underkäken. Jag älskar dig finaste bebis.

inte bara mot mörka ringar under ögonen, utan även en liten bebis som har ont när tänderna ska komma! En rejäl kylskåpskall gurkbit utan skal.

Bebins två tänder i underkäken spricker inte ut. Det gör bara ont, ont, ont. Jag har aldrig sett min son så ledsen. Vi lägger Sophie i frysen. Det hjälper lite. Annars står vårt liv stilla i tandvärken.

Nu kan bebin säga sitt första ord. Det är inget mindre än Ga-ga! Gagagagagagagaga. Det betyder så mycket. Hurra!

Min bebis börjar bli ett barn. Inte sova länge alls längre på eftermiddagen, bara upptäcka världen! Snart 8 månader. Tiden går verkligen fort. Dags att montera ned babygymmet, nu när bebisen hellre rullar runt och äter på flip-flops, sina mockasiner och gärna pappas glasögon. Ajöss ligga still. Ajöss vara säker på att du stora lilla bebis inte gör papier maché av morgontidningen och av prislappen på din första bil. Hurra lilla bebis, du upptäcker världen och är den gladaste i ett par mockasiner!

Och hurra för min goda vän S, som precis som jag länge längtat efter kärlek och nu när hon har börjat prioritera sig själv före jobbet har hon hittat den. Hurra! Hurra!

Vår älskling gnager på allt. På stolen när han ska äta, på nappen och på Sophie. Vi lägger Sophie i frysen och ler åt de små gaddarna som är på väg att poppa upp i underkäken. Älskade bebis! Du håller på att få din första tand.