bridgetjonesblirmamma

K sa att vid ett och ett halvt kommer barnen in i lilla trotsåldern. Det verkar stämma på vår son. Han kastar saker i golvet om han inte får som han vill eller om han blir arg. Och har börjat klösa och nypas! Hjälp! Vad gör man nu? Okej, han vill testa sina gränser, men hur gör man? Tycker att "Tala lika tyst som han var högljudd och krama lika mjukt som han var våldsam." verkar bra. Kanske. Gulp!

Jag tycker att etikettexperten Magdalena Ribbing är hård och rättvis. Och så är hon av liknande åsikter om barnuppfostran som Jesper Juul. Saxat ur DN: "Barn ser hur andra gör och kommer själva att göra likadant när det är dags." Yes! Det håller jag med om. Vi föregår med gott eller dåligt exempel.

En del föräldrar verkar tycka att "barnuppfostran" ska börja tidigt. Jag blev upprörd när Mr Darcy berättade om mamman som sa till sin ettåriga son att sluta stirra. Och följde upp med att säga att hon brukade säga det till honom ofta men att han inte lydde. Att det var ett problem.

Jag tycker att Jesper Juul är vettig. Som menar att barn inte behöver fostras och är kritisk mot "supernannytrenden" med guldstjärnor och andra belöningar. Saxat ur artikel i Svenskan:

"I stället för att fokusera så mycket på hur barnen är och hur vi vill förändra deras beteende menar han att vi bör titta på vårt eget, särskilt samspelet mellan oss föräldrar. Om det är något som fostrar barnen så är det hur vi agerar. Det är av oss våra barn lär sig hur man ska hantera konflikter, hur man beter sig när man är rädd eller social, hur man uttrycker kärlek till varandra, hur man bråkar och når fram till en lösning, hur man gör när man vill vara i fred, hur man flyr eller går någon till mötes fast man tycker tvärtom. De suger in våra mönster och tar med sig dem ut i världen. Det är barnuppfostran."

Hur gör man? Och kan det ens kallas uppfostran nuförtiden?

En annan sak som jag inte vet hur man förhåller sig till ännu: när ett annat barn slår mitt barn. Vad säger man? Jag har sagt ifrån med ganska mild ton: "du får inte slå honom". Men mammorna som har varit med - de har näst intill tröstat - TRÖSTAT - sitt barn. "Gullepluppen inte ska du göra så, snutt snutt."

Är det så man får ett barn att inte slå andra barn?

tackade nej till manuset om världen starkaste flicka - Pippi Långstrump av Astrid Lindgren. I kvällens dokumentär på TV4 sa han otroligt charmerande att han vid det tillfället var en ambitiös nybliven förälder och hade läst en hel del litteratur om uppfostran och tänkte att den här boken kunde bara inte vara bra för ett litet barn. Jag känner igen mig. Så många böcker som vi har läst om barn. Hjälp! Man (vi) är ganska överspända då och då. Så rädda att göra fel.




Den här boken är inte alls dum.